Syftet med detta examensarbete är att 1) undersöka och beskriva vad digitalt berättande är, 2) redogöra för hur det i allmänhet används idag, samt 3) utvärdera dess potential som pedagogiskt redskap i skolan. Vi har i vårt arbete utgått ifrån socio-kulturell teori. Via intervjuer med personer med erfarenhet av digitalt berättande från Helsingborg och Landskrona har vi undersökt hur digitalt berättande används där. Under namnet digitalt berättande verkar metoden inte användas i skolorna i Helsingborg och Lanskrona. Våra slutsatser är att digitalt berättande används på olika sätt på de två institutioner vi fokuserat på, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Folkets hus i Landskrona.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan.

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt läromedel för Programmering C på gymnasienivå förprogramspråket C#. Syftet var också att jämföra vad som fanns på marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt läromedel. Slutligen handlade arbetet också om att utvärderamaterialet tillsammans med elever. Genom att använda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehåll kopplat till styrdokumenten och sedan använts i undervisning pågymnasiet.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Syftet med detta projekt är att skapa en prototyp för ett digitalt tentamenssystem, där studenterna skriver tentamen med hjälp av läsplattor, samt utvärdera vilka fördelar och nackdelar ett sådant system skulle kunna medföra.Huvudfokuset för detta projekt var att utveckla en prototyp för ett digitalt tentamenssystem med stöd för bland annat automatisk rättning, kompilering och automatisk evaluering av programspråksfrågor. Vi försöker samtidigt bibehålla de positiva aspekterna av ett analogt system, som till exempel möjlighet för både lärare och elev att uttrycka sig genom frihandsritning.Denna studie har visat att det finns många fördelar för både studenter och lärare med en övergång till ett digitalt tentamenssystem samt att man med små medel kan skapa en fungerande prototyp av ett sådant system..

Den här studien är gjord på initiativ från Bodens kommun som upplever att det inte finns någon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bäst kan bevaras långsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansåg vara relevant teori, genomfördes studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal från ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.